Just another WordPress.com site

SD-tänket – Vad är det?

Jag skrev i följande:

SD-tänket är tydligt i den artikeln av Oscar. Ska peka ut det, förhoppningsvis hinner jag redan imorgon.

Skolpolitik

Kollektivavtal är absolut inte mitt intresse så därför förklarar jag via skolpolitiken som – inte minst för det är en viktig mansfråga – ligger mig varmt om hjärtat.

SD är ett parti med ett utpräglat pragmatiskt förhållningssätt till sakfrågor:
Vad är problemet?
Vad säger forskningen?
Hur har andra länder löst detta problem?
Vad fungerar bra? If It Ain’t Broke, Don’t Fix It!

PISA och än mer TALIS ger en del ledtrådar som ringar in vad problem beror på, så även de förändringar som gjorts i skolan under tiden PISA-resultatet fallit. Då tittade man i PISA för andra länder, vilka länder har haft en positiv utveckling och vad har de gjort? Det gav SDs skolpolitik som i korthet är:

Shanghaimetoden: I Shanghai har man satsat på en karriärsmodell för lärare med kontinuerlig fortbildning.
Kiwimetoden: Den kommer från Nya Zeeland där man, med gott resultat, har satsat på läsning. Icke-skolpersonal, tex. pensionerade mor- och farföräldrar, kommer till skolan för att läsa för barnen eller lyssna på när barnet läser.
Glömt namnet-metoden:P Den handlar om disciplin och ordning & reda i klassrummet och inspirationen kommer från England. Det handlar om att barn som är stökiga eller behöver mer stöd under en period går från sin ordinarie klass och för att vara i en separat skolmiljö. Det skapar dels möjlighet för lugn och ro i den vanliga klassen och förbättrad möjlighet att hantera barnet som går ifrån.

Akut lärarbrist: Slopad modersmålundervisning frigör 6 000 skolpersonal.

Teknikcollege, där skola och företag samverkar, har visat ett gott resultat. Därav vill SD satsa på en utvidgning av det.

Det ligger också en fokus på kunskapsförmedling istället för flummandet.

Det finns mer i skolpolitiken, t.ex. åtgärder för att komma åt mismatch, men detta är huvuddragen. SDs mål är att vända PISA-trenden. Men jag menar att detta – om det verkligen hade implementerats – hade det åtgärdat en stor del av antipojkkulturen. (Då återstår bara pedagogisk förskola.) Att det åtgärdar antipojkkulturen, det tror jag absolut inte SD har koll på, det är mer som en Ninni-bonus som kommer följa på köpet. 😉

Sjösteds artikel

Jag har inte läst propositionen och kommer inte heller göra det då jag inte är intresserad av ämnet. Jag utgår från att informationen i artikeln är korrekt.

Fler än 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag. Av dessa saknar drygt 60 procent kollektivavtal. En majoritet av småföretagen kommer därmed att uteslutas från deltagande i offentliga upphandlingar, en marknad som omsätter över 600 miljarder kronor årligen. Denna ordning hade varit förståelig om det förhöll sig på det sättet att de kollektivavtalslösa företagen genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor. Så är dock inte fallet. Påtagligt ofta erbjuder de tvärtom bättre villkor. [min emfas]

Detta är SDs ”If It Ain’t Broke, Don’t Fix It!”-mentalitet och det var det jag syftade på när jag skrev ”SD-tänket är tydligt”. Helt säkert har de kollat studier** som visar att ”de kollektivavtalslösa företagen [inte] genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor” utan att sådana problem är undantag. Då är det inte en fördel för Sverige att sätta dessa företag utanför offentliga upphandlingar. Det handlar bara om att ytterligare öka fackets makt och det behövs då rakt inte. Sverige är helt beroende av små- och medelstora företag om vi ska ha en chans att reda upp den mess som sjuklövern skapat. Det är där majoriteten nya jobb skapas, därav är det att skjuta moder Svea i foten att försämra dessa företags spelregler om det inte är synnerligen väl motiverat. Politikerna behöver underlätta för små- och medelstora företag.

** När jag har efterfrågat källor tidigare i andra sakfrågor, så har de haft torrt på fötterna. Så jag har ingen orsak att betvivla att så är fallet nu med.

Så kallad utstationerad arbetskraft undantas från de nya regelverken i förslaget. Regeringen vill alltså ställa högre krav på ett företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med ett som anlitar utländsk. Detta skapar naturligtvis incitament för företagen att rekrytera just utstationerad arbetskraft, eftersom det ger en konkurrensfördel. En sådan ordning är ingenting mindre än regelrätt diskriminering av svenska löntagare.
Förslaget medför kraftig fördyring för all upphandling och notan hamnar hos skattebetalarna. Konkurrensen kommer att minska avsevärt och regelkrånglet kommer att öka. I princip är det bara de riktigt stora kommunerna som har kompetensen att bedöma hur en upphandling ska gå till med det nya regelverket. De mindre kommunerna skulle behöva tillföras resurser för att överhuvudtaget kunna efterleva regelverket.
I propositionen har regeringen valt att öppna för möjligheten att den upphandlade myndigheten ska kunna ställa krav på den demografiska sammansättningen hos leverantörens arbetskraft. Man talar i det här sammanhanget om ”missgynnade personer” men definierar inte vilka dessa är. [min emfas]

Båda dessa står i direkt strid mot SDs politiska kärna. Om Löfven på allvar trodde han skulle få stöd för en proposition innehållande sånt så visar det, igen, med all önskvärd tydlighet att han lyssnat allt för mycket på ”experterna” Arnstad & EXPO och därför inte har en susning om vad SD är för parti.

Kommentarer till: "SD-tänket – Vad är det?" (3)

  1. Känner mig ärad av att få ett inlägg utifrån vår diskussion 🙂

    Förstår grundresonemanget och har inget att invända mot det. Jag har länge efterlyst mer pragmatism i politiken och att vi lär oss mer av det som fungerar i omvärlden. Borde vara en självklarhet.

    I just det här fallet är jag ute efter en lösning för upphandlingar som inte missgynnar svenska företag. Om vi tar svenska matproducenter som exempel så har de länge missgynnats vid upphandlingar då de har mycket högre krav på sig i sin produktion än i nästan alla andra länder, och därmed har svårt att konkurrera med pris. Lösningen där är att ställa krav på att alla upphandlingar av mat måste sätta svenska kvalitetskrav som miniminivå. Förhoppningsvis ska det nu vara på väg, Ardalan Shekarabi har pratat om det i alla fall.

    I upphandlingar som inte gäller mat bör det vara en nackdel för svenska företag att lönerna och kraven på arbetsmiljön är högre här är i de flesta andra länder. Jag tycker det är viktigt att detta åtgärdas på något vis så att svenska företag inte missgynnas av att personalen har bättre arbetsmiljö och högre lön. Det finns uppenbara brister i regeringens förslag om detta, men jag uppskattar intentionen att se till att upphandlingar inte aktivt missgynnar svenska företag.

    En dellösning kan vara att i alla upphandlingar ställa kravet att arbetsmiljöföreskrifterna hos de som vill vara med i upphandlingen håller svensk miniminivå. Det uppfyller ju alla svenska företag automatiskt (om de inte bryter mot lagen) och då bör även konkurrenterna uppfylla samma krav. På något vis skulle det även vara bra att ha något inskrivet om löner och att lönenivån inte får ligga under svenska lägstalöner, eller något sådant.

    På den internationella marknaden måste svenska företag självfallet kunna hävda sig mot all sorts konkurrens. Men när det gäller upphandlingar av svenska myndigheter borde det vara en självklarhet att utländska företag inte kan konkurrera med lönedumpning eller dålig arbetsmiljö. Min gissning är att SD stödjer detta, därav att jag initialt var förvånad över att de avstod från att stödja förslaget. Utifrån att regeringen inte vill förhandla med SD, samt att själva förslaget innehåller saker som kan diskuteras, förstår jag att de säger nej. Men jag tycker SD kunde varit tydligare i sin kommunikation att man tycker intentionen i förslaget var positiv – annars kan folk tro att de inte tar problemen jag nämnt här på allvar.

  2. Ja, helt med på vad du menar.

    Det som kommer hända nu är att SD plockar ut de delar av propositionen som de anser är bra och lägger upp på riksdagens bord och då kommer det antagligen gå igenom, regeringen bör ju inte rösta mot delar av sin egen proposition och troligen kommer även åtminstone delar av högern ställa sig bakom det. (Hur korkad är Löfven o co? Nu står de helt utan förhandlingsmöjligheter och därmed kommer de i princip vara tvingade att införa SDs politik på området. Denna situation borde de ha förutsett.)
    Här informerar SD mer om beslutet att rösta mot och vad som händer nu: https://www.facebook.com/Sverigedemokraterna/videos/1053636511421260/

    De problem du tar upp här, de orsakas inte av huruvida företaget har eller inte har kollektivavtal utan en snedvriden konkurrenssituation inom EU. Då ska man inte försvåra för seriösa svenska företag genom att påtvinga dem kollektivavtal alternativ att de blir uteslutna från offentlig upphandling. Då ska man politiskt förbättra konkurrenssituationen.

    SD har politik för de frågorna med.

    Först EU. SD vill omförhandla avtalen för det svenska EU-medlemskapet i grunden, därefter ha en folkomröstning, så som Brexit. (Det är överhuvudtaget SDs syn på demokrati, stora och viktiga frågor för landets utveckling ska inte knytas till partipolitik och regering, utan avgöras i folkomröstningar.) Jag är personligen helt övertygad om att om folket fick mer information om EU så hade man velat ha ett utträde (precis som jag är övertygad om att om vi på nejsidan hade kunnat nå ut till folket vid EG-valet hade vi inte gått med alls. Etablissemanget ville med och utan internet var det svårt att nå ut med nej-argument.) Det var av orsaker som de effekter vi nu ser som jag var motståndare till EG. Man kan inte konkurrera på lika villkor i en union när länders förutsättningar i grunden är olika. Bilaterala avtal är mycket bättre lösning då det ger flexibilitet och dynamik i systemet.

    Men det ligger ju längre fram och situationen behöver lösas nu, helst igår. Därav har SD politik som innebär att man riktar in åtgärderna för att komma åt konkurrensnackdelen – i mångt handlar det om att man ekonomipolitiskt kompenserar för de högre kraven. Det är tex. saker som att höja återbetalningen av dieselskatt, förbättra lånevillkor för lantbrukare, ändra lagar så det är möjligt ställa krav och tom uppmuntra att livsmedel upphandlas lokalt och närproducerat vid offentliga upphandlingar. (Det ju även fördelaktigt ur miljösynpunkt, minskade transporter)
    Redan 2014 hade SD 20 % av lantbrukarväljarna (http://www.lantbruk.com/lantbruk/sd-vaxer-ar-tredje-storst) och det lär ha ökat ordentligt sen dess (pga att folk allt eftersom ser igenom demoniseringen och då upptäcker SDs politik) då de har omfattande problematik till följd av våra styrandes undfallenhet att åtgärda problem.
    Här kan du läsa om SDs landsbygdspolitik: https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_landsbygd.pdf

    Men jag tycker SD kunde varit tydligare i sin kommunikation att man tycker intentionen i förslaget var positiv – annars kan folk tro att de inte tar problemen jag nämnt här på allvar.

    SD är tydliga i sin kommunikation, hela tiden. SDs stora problem är att de motarbetas av media. Dels genom demoniseringen men också genom vem media bjuder in till debatter, vilka artiklar man väljer att publicera osv. Man vill få det att framstå som SD är ett enfrågeparti för annars faller ”rasister”. Inte ens i första principprogrammet -89, (som jag kommer lyfta i ett inlägg inom kort), var SD ett enfrågeparti. Medias agerande gör att man inte får en rättvis bild av partiet om man förlitar sig på gammelmedia. SD går runt det genom att vara aktiva på sociala medier (och att SD är ett ”på torget”-parti där vi aktiva regelbundet och ofta går ut och för att möta väljare, inte bara var 4:de år som andra partier), främst youtube och facebook. Där förklarar de kontinuerligt sin politik och sina olika politiska beslut.

  3. Tack för svaret och genomgången av hur SD jobbar. Förstår tänket och förstår att man kan använda sådana metoder för att minska snedvridningen i konkurrensen vid upphandlingar.

    Visst har media haft en väldigt konstig inställning till SD. Det tror jag de flest har genomskådat vid det här laget. Jag tänker att Oscar Sjöstedt kunde varit tydligare med grundintentionen i sin artikel i DI. Han brukar vara tydlig när han framträder i TV, men alla har vi förbättringspotential och den skrivna kommunikationen kan han utveckla (eller om det är någon annan som skriver åt honom). Men å andra sidan har jag höga krav på skriftlig kommunikation från de som jobbar med det, då jag själv har hållit på med den så mycket 😉

    I videon är han föredömligt tydlig.

Lämna en kommentar