Just another WordPress.com site

Lösenordsskyddad:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

SD-tänket – Vad är det?

Jag skrev i följande:

SD-tänket är tydligt i den artikeln av Oscar. Ska peka ut det, förhoppningsvis hinner jag redan imorgon.

Skolpolitik

Kollektivavtal är absolut inte mitt intresse så därför förklarar jag via skolpolitiken som – inte minst för det är en viktig mansfråga – ligger mig varmt om hjärtat.

SD är ett parti med ett utpräglat pragmatiskt förhållningssätt till sakfrågor:
Vad är problemet?
Vad säger forskningen?
Hur har andra länder löst detta problem?
Vad fungerar bra? If It Ain’t Broke, Don’t Fix It!

PISA och än mer TALIS ger en del ledtrådar som ringar in vad problem beror på, så även de förändringar som gjorts i skolan under tiden PISA-resultatet fallit. Då tittade man i PISA för andra länder, vilka länder har haft en positiv utveckling och vad har de gjort? Det gav SDs skolpolitik som i korthet är:

Shanghaimetoden: I Shanghai har man satsat på en karriärsmodell för lärare med kontinuerlig fortbildning.
Kiwimetoden: Den kommer från Nya Zeeland där man, med gott resultat, har satsat på läsning. Icke-skolpersonal, tex. pensionerade mor- och farföräldrar, kommer till skolan för att läsa för barnen eller lyssna på när barnet läser.
Glömt namnet-metoden:P Den handlar om disciplin och ordning & reda i klassrummet och inspirationen kommer från England. Det handlar om att barn som är stökiga eller behöver mer stöd under en period går från sin ordinarie klass och för att vara i en separat skolmiljö. Det skapar dels möjlighet för lugn och ro i den vanliga klassen och förbättrad möjlighet att hantera barnet som går ifrån.

Akut lärarbrist: Slopad modersmålundervisning frigör 6 000 skolpersonal.

Teknikcollege, där skola och företag samverkar, har visat ett gott resultat. Därav vill SD satsa på en utvidgning av det.

Det ligger också en fokus på kunskapsförmedling istället för flummandet.

Det finns mer i skolpolitiken, t.ex. åtgärder för att komma åt mismatch, men detta är huvuddragen. SDs mål är att vända PISA-trenden. Men jag menar att detta – om det verkligen hade implementerats – hade det åtgärdat en stor del av antipojkkulturen. (Då återstår bara pedagogisk förskola.) Att det åtgärdar antipojkkulturen, det tror jag absolut inte SD har koll på, det är mer som en Ninni-bonus som kommer följa på köpet. 😉

Sjösteds artikel

Jag har inte läst propositionen och kommer inte heller göra det då jag inte är intresserad av ämnet. Jag utgår från att informationen i artikeln är korrekt.

Fler än 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag. Av dessa saknar drygt 60 procent kollektivavtal. En majoritet av småföretagen kommer därmed att uteslutas från deltagande i offentliga upphandlingar, en marknad som omsätter över 600 miljarder kronor årligen. Denna ordning hade varit förståelig om det förhöll sig på det sättet att de kollektivavtalslösa företagen genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor. Så är dock inte fallet. Påtagligt ofta erbjuder de tvärtom bättre villkor. [min emfas]

Detta är SDs ”If It Ain’t Broke, Don’t Fix It!”-mentalitet och det var det jag syftade på när jag skrev ”SD-tänket är tydligt”. Helt säkert har de kollat studier** som visar att ”de kollektivavtalslösa företagen [inte] genomgående präglats av oschyssta arbetsvillkor” utan att sådana problem är undantag. Då är det inte en fördel för Sverige att sätta dessa företag utanför offentliga upphandlingar. Det handlar bara om att ytterligare öka fackets makt och det behövs då rakt inte. Sverige är helt beroende av små- och medelstora företag om vi ska ha en chans att reda upp den mess som sjuklövern skapat. Det är där majoriteten nya jobb skapas, därav är det att skjuta moder Svea i foten att försämra dessa företags spelregler om det inte är synnerligen väl motiverat. Politikerna behöver underlätta för små- och medelstora företag.

** När jag har efterfrågat källor tidigare i andra sakfrågor, så har de haft torrt på fötterna. Så jag har ingen orsak att betvivla att så är fallet nu med.

Så kallad utstationerad arbetskraft undantas från de nya regelverken i förslaget. Regeringen vill alltså ställa högre krav på ett företag som anlitar svensk arbetskraft jämfört med ett som anlitar utländsk. Detta skapar naturligtvis incitament för företagen att rekrytera just utstationerad arbetskraft, eftersom det ger en konkurrensfördel. En sådan ordning är ingenting mindre än regelrätt diskriminering av svenska löntagare.
Förslaget medför kraftig fördyring för all upphandling och notan hamnar hos skattebetalarna. Konkurrensen kommer att minska avsevärt och regelkrånglet kommer att öka. I princip är det bara de riktigt stora kommunerna som har kompetensen att bedöma hur en upphandling ska gå till med det nya regelverket. De mindre kommunerna skulle behöva tillföras resurser för att överhuvudtaget kunna efterleva regelverket.
I propositionen har regeringen valt att öppna för möjligheten att den upphandlade myndigheten ska kunna ställa krav på den demografiska sammansättningen hos leverantörens arbetskraft. Man talar i det här sammanhanget om ”missgynnade personer” men definierar inte vilka dessa är. [min emfas]

Båda dessa står i direkt strid mot SDs politiska kärna. Om Löfven på allvar trodde han skulle få stöd för en proposition innehållande sånt så visar det, igen, med all önskvärd tydlighet att han lyssnat allt för mycket på ”experterna” Arnstad & EXPO och därför inte har en susning om vad SD är för parti.

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Ett twittersvar

Detta är ett snabbt svar, då jag har ont om tid. Så tolka därefter.

När man bedriver en skadlig invandringspolitik som inte tar hänsyn till mottagarlandets kulturella och strukturella förutsättningar (högteknologisk välfärdsstat, avsaknad av nationalism, ”knyter handen i fickan”-mentalitet, grundläggande kulturella värderingar osv.) samt den mänskliga naturen som flockdjur så får man en effekt som Putnam beskriver: ”people living in ethnically diverse settings appear to ‘hunker down’ – that is, to pull in like a turtle.” Det leder till minskad social tillit.

Människans flockdjursbeteende gör att man söker sig till ”sin kulturella flock”, dvs vi väljer att segregera oss:

– Ja, vi hittade en så kallad tipping point på 3–4 procent. När andelen utomeuropeiska invandrare är så stor i ett bostadsområde så börjar de infödda svenskarna flytta därifrån, säger Emma Neuman, nationalekonomisk forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö. [källa]

Det leder till informella nationer inom nationen där informella lagar, så som sharia och hedersförtryck, gäller. Vilket i sin tur leder till minskad vilja att bidra till det gemensamma. De informella nationerna medför att man kan migrera till ”sin kulturella flock” – befolkning som bor i Sverige men inte. Det tillsammans med vårt bidragssystem fungerar som pullfaktor för mer migration.

Skärmdump ca, 5:40

Skärmdump ca, 5:45 här

Parallellsamhällen. Mångkultur.
Hur ”fungerar” länder med mångkultur i resten av världen? Då kan man urskilja tre olika grundmodeller:
1. Den amerikanska modellen
USA hålls samman av den amerikanska patriotismen. Nackdelen med den modellen är att man har behov av med jämna mellanrum peka ut en yttre fiende för att inte bilden av det gemensamma ska falla.
2. Diktaturer
Rocki beskriver det bra såhär:

Qatar är en mångkultur. Knappt 15% qatarer, saudier, UAE:s, indier, nepaleser, pakis, pinoys, européer, amerikaner… Hardcoresegregerat En diktatur. Varför? Enkelt, annars skulle folk slå ihjäl varandra. Sverige är inget hokuspokusfilijokus-land där alla helt automagiskt kan leva sida vid sida och äta marockansk gryta tillsammans. Släpp det!

3. Krigshärjat
När det då saknas diktator eller sammanhållande patriotism i mångkulturella så är det länder med långvariga eller återkommande kulturellt betingade krig där folk slår ihjäl varandra.

Vi är som land på väg mot nummer 3. Att moderaterna nu kopierar delar av SDs politik gör bara att man släpper gasen lite på den vägen, vi är fortfarande på samma väg … även om vi ser till hela moderaternas vändning. Problemets karaktär o djup har fortfarande inte nått hela vägen upp på makteliten.

Sverigedemokraterna vill försöka få landet att svänga in på vägen som leder till 1 (fast en svensk motsvarighet), det är vad vårt ”tjat” om nationalism och assimileringspolitik handlar om. Det är det minst dåliga av dessa enda tre alternativ vi har framför oss, till följd av politiskt maktmissbruk sen 1975. Men det blir svårare ju längre tiden går …

Varför då tipping point?
Två faktorer som jag skrivit om ovan:
”väljer att segregera”: Den tvångslag som nu tvingar kommunerna att ta emot innebär att man kör över folket som aldrig valt mångkultur. Vad händer när svenskar (både ”ursvenskar” och invandrade som vill ha den svenska kulturen) inte kan flytta inom landet för att få leva i svensk kulturell kontext? Man flyr landet, för varför stanna i ett högskattesamhälle som inte präglas av den kultur man trivs med och inte kan erbjuda den trygghet och kvalité man önskar för pengarna man betalar? Vad har landet kvar att erbjuda sina medborgare när nyanlända positivt särbehandlas för skattepengar?
Den flykten har redan börjat …

”Pullfaktor”: har jag svårt att se att vi som land kan lösa när vi har 7k-regeringen som styr skutan fram till 2018.

(Svar till en tweet) Tänk på uttalanden från Myrdal m.fl. om att ”välfärdsstaten är ett nationellt projekt”. Till det lägger du att vi har tagit bort våra nationella gränser och har fri rörlighet inom EU samt en global värld med ökad rörlighet. Vad innebär denna förändring i rörlighet för välfärdsstatens överlevnad och hållbarhet?
Det är inte en fungerande konstruktion att ha en välfärdsstat där man mer eller mindre har svängdörrar till alla som sätter sin fot i landet.

Att välfärdsstat och fri invandring är oförenliga är inte min ”tes”. Det representerar konsensus inom nationalekonomi. Ekonomipristagare som sagt att fri invandring och välfärdsstat är oförenliga inkluderar Milton Friedman, Gunnar Myrdal, Friedrich Hayek, Paul Krugman, James Buchanan och Gary Becker. [Nationalekonom Tino Sanandaji]

SD är – i just denna frågan – gamla S, men förhåller sig till den verklighet vi lever i, i nutid. Det vill säga: för att kompensera för att tillgängligheten till Sverige med dess välfärdsstat tidigare begränsades av nationella gränser behöver medborgarskapslagen förstärkas så den blir mer likt andra länders. Men det har inget med etnicitet att göra, alls! Det är att förhålla sig till verkligheten för att inte i efterhand behöva stå på presskonferens och säga ”vi har varit naiva” när man kraschatlandat med landets hela befolkning – nya så väl som gamla – ombord i planet.

Man kan inte ha kakan och äta upp den. Antingen är man för ett öppet samhällssystem (så som det var för svenskar som emigrerade till USA). Då måste man först montera ner välfärdsstaten och det måste göras i en långsam takt så att medborgarna hinner ställa om eller så har man ett välfärdssystem med gränser. Allt annat är blott politisk naivitet och dömt att misslyckas.

Vi tror på att ett bra och tryggt samhälle är en välfärdsstat med en nationell gemenskap.

—-

Nu upplever jag att du försöker trixa bort bollen genom att ta in en massa andra sakfrågor. Vi är inte sossar, naturligtvis har vi egna åsikter i politiska sakfrågor. Vad gäller vinster i välfärd så är vi mer företagsvänligt parti än S, det är riktigt. Det står inte i motsatsförhållande till en välfärdsstat – tvärtom menar jag att en bra välfärd måste fungera i harmoni med företagsvärlden.

Men låt oss fokusera på det vi diskuterar nu: Svenskt medborgarskap och svensk identitet. Med få undantag (tex den särlagstiftning som våra samer har med bl.a. sameting) så ska naturligtvis alla medborgare ha samma rättigheter o skyldigheter. Där finns en del att göra, tex. skyddas inte alla medborgare av hets mot folkgrupp.

2. Fel. Men att tro att ett pytteland som Sverige kan vara en ”humanitär stormakt” är inget annat än storhetsvansinne. Vi ser idag resultatet av en vansinnig migrationspolitik och i våra förorter har detta varit synligt länge.
Och nej, SD definierar inte vem som har en svensk identitet. Det är något man känner själv. Jag är född i Sverige, jag är svensk medborgare, jag har svenska som modersmål, men jag har inte en svensk identitet och har heller inget intresse av att försöka skaffa mig det. Det är en privatsak. Och det är inget som inte är okej inom SD.

Jag antar att du fått denna felaktiga bild genom medias förvanskning av Söders budskap? Cattasbubbla (som inte är sverigedemokrat) har förklarat detta riktigt bra här.

Ge det tid och du kommer säkert förstå. 🙂
Tack för du tog dig tid. Trevlig helg!

Ännu ett tweetsvar

I vissa ämnen (matte och NO), har skillnaden varit liten och även pojkarna presterat något bättre.

Bittergubben har skrivit ett inlägg där du kan se ämne för ämne, mellan 1998-2010. Skillnaden beror delvis på betygsystemet, skillnaden ökade 1998 när man bytte från 1-5 till IG-MVG. Skillnaden har sjunkit något 2013, vilket var första årskullen 9:or som gick ut med det nya systemet A-F. Här har du ett inlägg om betygsystemets påverkan.

Jag kommer inom kort skriva om en rapport från 1974, där står:

As we have argued above, there are clear interactions between sex role and preferred pupil role such that girls easily accommodate to pupil role and boys do so only with difficulty”

[Lee, P. C. and Gropper, N. B. (1974) Sex-role culture and educatianal practice. Harvard Educational Review, s. 395]

Skolsystemet är dåligt anpassat för pojkarnas förutsättningar och det tråkiga är att man vet vad man borde göra, men pengar är viktigare än pojkar.

Pojkar, som grupp, behöver bland annat springa av sig sin överskottsenergi varje dag för att kunna koncentrera sig. Bunkefloprojektet, där man hade daglig idrott, tog bort hela betygsgapet:

  • 96 % av eleverna i gruppen med daglig idrott jämfört med 89 % i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan. Det är framför allt pojkarnas resultat med 96 % respektive 83 % som ligger bakom detta resultat.
  • Pojkarna i gruppen med daglig idrott hade dessutom signifikant bättre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa jämfört kontrollgruppen. Det förelåg inte längre en skillnad mellan pojkar och flickor, jämfört kontrollgrupp där flickor hade bättre betyg än pojkar.
    [källa]

Man har även underminerat lärarnas ställning som auktoriteter och förändrat pedagogiken, disciplin och katederundervisning är bättre för livliga barn, vanligen pojkar. Dessutom kommer barnen tidigare in i ”pupil role” då stort alla barn idag går i vår ”pedagogiska förskola”, låg ålder där de är än mindre mogna för det. Pojkar trivs sämre redan förskolan, vilket riskerar att ge dem en negativ inställning till skolan från början.

Tillsammans medför detta att det som var dåligt fungerande för pojkar från början har blivit sämre.

 

 

Kriminologiprofessorn Leif GW Persson [2:39]:

Om vi nu tittar på sånt här politiskt våld, så är det faktiskt lika vanligt på yttersta vänsterkanten som på yttersta högerkanten om vi räknar antalet händelser. Så det kanske inte är vädersträcken som man ska bekymra sig om för primärt. […] Och det får vi inte glömma bort.

Så svaret på frågan ”Vad är det jag försöker ”sopa bort”?” är: Den halvan av det politiska våldet som vänsterextremister står för.

Redan innan jag såg GW Persson så skrev jag följande tweets:

För mig är det självklart att fördöma politisk våld, hot och trakasserier. Och det spelar mig ingen roll vem som står för dessa kriminella handlingar, ej heller vem som drabbas. Handlingarna är vidriga och ska fördömas. Ni passar på att utnyttja en avskyvärd och tragisk situation till att vinna billiga politiska poäng genom guilt by association. (tex. härhär och här) Det är så osmakligt beteende att jag saknar ord.

Syftet med denna vanligt förekommande metod, guilt by association – att försöka tysta åsiktsmotståndare genom obehaget det är att associeras med vidrigheter man inte står bakom –  är dock för genomskinligt för att det ska fungera.

Vi är här för att stanna.
Vi är här för att segra.
Get used to it!

Svar på ett twitt

Jag skrev ett svar på ett tweets som blev för långt, så jag pubbar det här:

Visst är det så, det var en nazistisk demonstration och de var där som nazister. Det är möjligt att någon av dem har gemensamma åsikter i jämställdhetsfrågan som jag har, vad vet jag? Eller i någon annan politisk fråga. Deras våld är nazistiskt våld och det har inget med antifeminism att göra.

Det här beteendet som Dickner visar här, är mycket vanligt, tyvärr. Det kallas guilt by association och är en metod som används för att försöka tysta motståndare. Det främjar inte debatten, det främjar inte jämställdheten, tvärtom. Det skapar ilska att koppla ihop människor med saker de inte står bakom.

Vi måste kunna diskutera i sakfrågor och lyssna på varandras argument, undersöka varandras stöd för argumentet. Lyssna till politiska resonemang och visa tillbehörig respekt för varandras olika jämställdhetspolitiska åsikter.

Om du vill är du välkommen till Genusdebatten.se, där jag förklarar och underbygger mina åsikter, både de som hör till jämställdism och mina antifeministiska teorier och förklaringsmodeller.

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Jag upptäckte idag att jag missat några fler lektioner än jag trodde..

Tydligen ska man även puscha upp rumpan. Jag dog nästan av garv när jag hittade den på nätet.

Är det på allvar att kvinnor köper sånt? Det kan ju inte vara vidare bekvämt?

Jag må ha missat många lektioner i den kvinnliga könssocialiseringsskolan, men jag fixade min gamla stereo idag. De ni!

Sån här vacker stereo har jag och nu lever den igen:D

BeoCenter 9000

BeoCenter 9000