En av våra(feministkritiska) stora problem är att vi i praktiken står utan vår demokratiska rösträtt, om vi inte anser SD är ett alternativ.
Jag står utan, så därför letar jag med ljus och lykta. Jag hittade ett alternativ som är jämställdistiskt på allvar.
Det är inget för mig, känner jag. Jag är socialliberal och det är för liberalt för mig.
Men jag tror en och annan av mina feministkritiska läsare kan hitta ett hem här.
Lycka till!
Eders Ödmjuke
Journalisten Andreas Ekström tar i artikeln Skev bild av verkligheten | Journalisten upp dels hur svensk press i det amerikanska valet bara sett republikaner som imbecilt religiösa fanatiker och vapenälskare utan att spegla att det faktiskt finns intelligenta sansade republikaner som röstar republikanskt av begripliga och vettiga anledningar, dels hur Pär Ström utmålas som ett mobbingoffer istället för att man belyser att han troligtvis lämnat debatten för att han börjat inse att han har fel och att han inte klarar argumentationen.
Jag kan bara konstatera att Andreas Ekströms verkar behöva byta till bifokala glas. Av hans artikel att döma är han långsynt och ser alldeles utmärkt över vattnet till det stora landet i väster. Men han ser bedrövligt illa på nära håll.
Länken till Ekströms artikel finns ovan. Det är bara att läsa den. Jag kommenterade den, men vet inte om kommentaren kommer att släppas igenom, och tyckte det kunde vara värt att låta läsarna här också ta del av den, så här kommer den:
Jag tror inte heller jag att Pär Ström blivit ”mobbad bort” från debatten, utan snarare så att han valde att lämna den dels för att han känner att han gjort sitt, men också dels för att han helt enkelt tröttnat på att få ta emot skit och helt enkelt inte har lust att fortsätta, och han valde då att lämna debatten på ett sätt som faktiskt belyser detta märkliga mediadrev som har funnits mot honom hela tiden.
Åsiktskonsensus och en viss pk-hegemoni är starkt framträdande i svensk press inom flera debattämnen, och ofta i dessa frågor är det samma pk-konsensus som råder i vår riksdag över blockgränser. Undantaget då SD som ses som något slags parior som man gör allt för att försöka bli kvitt. (Tänker nu senast på förslaget om redovisning av partibidrag som jag anar motiveras av att man vill skrämma folk bort från SD). (Brasklapp: jag tillhör inte SD-väljarna)
Pär Ström är det svenska paradexemplet (vid sidan av SD, men det är ett parti, inte en enskild person) på hur man osakligt smutskastar den som avviker från det politiskt korrekt godkända.
Jag begriper överhuvudtaget inte vad Ekström baserar sig på när han säger: ”Vad som har hänt är att han har torgfört åsikter som är illa argumenterade och saknar understöd av vetenskaplig empiri. Han har då fått kraftfulla mothugg av människor som har bättre argument och fakta på sin sida.” Vem som vill kan gå in på Ströms blogg och se hans blogginlägg, och hans senaste bok Mansförbjudet är ganska tunn och snabbläst. Pär har knappt argumenterat över huvud taget, han har på sin blogg lyft fram otaliga exempel på din faktiska ojämlikhet och negativa manssyn som finns. Likaså är den senaste boken nästan helt fylld med faktaexempel på diskriminering som förekommer i lagtexter och regelverk. Pär Ström är så saklig som debattör att han rent ut sagt är tråkig, men det har på samma gång varit hans styrka. Jag ser inga ”bättre argument” som han möts av. Kraftfulla mothugg, visst, men de är över lag i form av helt osakliga jämförelser med Breivik och liknande dumheter. Hans senaste bok, som uttryckligen handlar om just formell existerande diskriminering av män i lagtexter och regelverk kritiseras inte för sitt innehåll eller sin argumentation, vilket jag i och för sig kan förstå, det är svårt att argumentera mot ett citat ur Svea Rikes lag. De ”kraftfulla mothuggen och bättre argumenten” mot mansförbjudet består i att man kritiserar en bok om SYNLIGA strukturer för att den inte tar upp DOLDA strukturer. Det är som att kritisera kocken som lagar nyponsoppa för att han inte använder blåbär.
Jag hör ofta talas om hur mycket saklig argumentation som förekomer mot Pär Ström och jag är själv allvarligt mystifierad över att jag aldrig ser den. Jag är intresserad av ämnet och deltar i debatten. Jag undrar hur denna sakliga argumentation lyckas befinna sig på bara just de tidningssidor jag inte läser.
För den som stått utanför debatten och genom massmedia fått sin bild klar för sig vilken reaktionär fåne Pär Ström är rekommenderar jag: besök Feministiskt Initiativs Webbplats, spendera gärna några dagar på att läsa deras artiklar. Gör sedan samma sak med Pär Ströms Genusnytt. Dra sedan era egna slutsatser baserat på vad ni själva observerat.
Nu har ju inte bara Ström lagt av, det har Billing också. Så många av oss som vurmat för Ströms sida i genusdebatten är kanske i ett bedövat tillstånd. Men för de som läser detta och eventuellt inte känner till det, så finns det också goda nyheter:
Ninni antar jag inte behöver någon närmare presentation.
Så, det är tråkigt att Ström lagt ned, men låt det bli en signal till oss övriga att kavla upp ärmarna och intensifiera våra insatser.
hos Hannah angående Pär Ström.
Jag tyckte själv det blev bra, så jag vill peka ut kommentarerna till er.
Samtidigt vill jag säg att jag misstänker att du helt enkelt duckar för slagen där ute. Det är tufft att stå på denna sidan i ett sjuk debattklimat. Det är tufft för oss alla. Om detta är orsaken till ”kontroversiella” och ”jag håller inte med Pär Ström i mycket”, så har jag full respekt för ditt val och agerande.
Då vill jag bara tack dig för din ledare och att du gör så gott du kan, under omständigheterna.
MVH
Ninni
Vänlig hälsning
//Erik
Erik Helmerson
Ledarskribent
Twitter: http://twitter.com/#!/Erik_Helmerson
Telefon: +46 8 738 15 36
Mobil: +46 70 373 43 76
Adress: Gjörwellsgatan 30,
SE-105 15 Stockholm, Sweden
www.dn.se
I en artikel i DN idag skriver Erik Helmerson följande:
På SVT Debatt ger Ström en lång rad exempel på olika påhopp han utsatts för under de fem år som han diskuterat jämställdhet. Han har blivit hånad, hatad och hotad. Hans teser – som om de inte vore nog kontroversiella i sig – har konsekvent misstolkats och förvrängts, vilket lett till ännu fler och hätskare angrepp.
hmm… som om de inte vore nog kontroversiella i sig
Pär Ströms teser är alltså nog kontroversiella i sig? Nu handlar det alltså inte längre om oss ”kommentatörfältsherrar” och det hat vi påstås framföra, utan om Pärs(dvs. mina) teser.
Tillåt mig upprepa dessa teser:
Detta vill vi jämställdister/feministkritiska
1. De båda könen ska ha samma värde, rättigheter och skyldigheter. Detta är definitionen på jämställdhet. Jämställdhet definieras inte som 50/50-fördelning mellan könen i samhällets alla skrymslen och vrår. En sådan kan aldrig uppnås och är heller inte önskvärd.
2. Att 50/50-fördelning på alla områden aldrig kommer att uppnås beror på att könen är lite olika och i genomsnitt gör lite olika val. Skillnaderna mellan könen är både biologiskt och socialt betingade. Skillnader är inte något fult. Vi gillar olika. Det är viktigt att understryka att vi talar om genomsnittliga skillnader – de individuella variationerna är betydande.
3. Jämställdisternas krav på lika rättigheter för könen innebär att vi säger nej till kvotering. Meriter och lämplighet ska styra olika tillsättningar, kön ska vara irrelevant. Kvotering = positiv särbehandling = diskriminering av en annan grupp.
4. Den innersta kärnan i jämställdhet är likhet inför lagen. Sådan råder inte i Sverige idag – män diskrimineras på ett tiotal punkter i lagen. En av de första åtgärderna för jämställdistpartiet, om ett sådant hade funnits, vore därför att kräva att lagstiftningen görs könsneutral.
5. Kravet på att könen ska ha lika värde innebär att det måste bli ett slut på det mansförakt, ibland till och med manshat (”misandri”), som är utbrett i Sverige idag. Det talas till exempel om “gubbvälde” och det anses att “gubbarna” snarast bör maka på sig. Jämställdisterna kräver att båda kön ska betraktas positivt.
6. Både kvinnor och män har sina respektive problem. Det finns också fördelar både med att vara man och kvinna (olika fördelar, förstås). Att mäta och jämföra dessa för- och nackdelar är omöjligt, eftersom det är som att jämföra äpplen och päron. Därför är det omöjligt att upprätta en balansräkning över könens totala ställning och utpeka det ena könet som nettovinnare och det andra som nettoförlorare. Samhällets jämställdhetsarbete måste därför gå åt två håll, och intressera sig för både kvinnofrågor och mansfrågor.
7. Det finns ingen kollektiv skuld. Skuld, liksom ära, är individuell.
8. Det innebär att nu levande personer inte har någon skuld för vad andra personer av samma kön har gjort förr i världen. Det är inte möjligt att kompensera det ena eller andra könet för påstådda eller verkliga oförrätter i historien. En person som könsdiskriminerades för 400 år sedan blir inte kompenserad för att en person av det motsatta könet diskrimineras 2012. Däremot skapas istället en orättvisa mot den senare. Två fel blir inte ett rätt.
9. På motsvarande sätt kan en person som blir diskriminerad i exempelvis Afghanistan inte vinna rättvisa genom att en person av motsatt kön blir diskriminerad i Sverige.
10. Jämställdisterna finner det upprörande att kvinnor förr i världen hade begränsade juridiska rättigheter. Det är mycket glädjande att den tidiga feministiska rörelsen har åtgärdat det problemet (åtminstone i Sverige och till störst delen i västvärlden).
11. Samtidigt glöms det ofta bort att även män hade sina bördor och underlägen förr i världen. Exempel är krigsplikt, försörjningsplikt gentemot kvinnor, innehavande av farliga arbeten och förväntad självuppoffring. Lite förenklat kan man säga att män har haft större frihet än kvinnor medan kvinnor har haft större trygghet än män. Det är inte självklart vilket som är mest värt.
12. I många länder i tredje världen har kvinnor än idag mycket begränsade juridiska rättigheter, vilket är upprörande. Vi jämställdister vill se en förändring på den punkten. Samtidigt får man inte glömma bort att män i tredje världen faktiskt också har sina specifika svårigheter och underlägen. Dessa måste också tas med i ekvationen vid arbete för ökad jämställdhet i tredje världen. Annars repeterar vi samma misstag som suffragetterna gjorde i början av 1900-talet.
13. Människors fria vilja måste få avgöra deras livsval. En kvinna som väljer att leva som hemmafru, exempelvis, ska inte kritiseras för detta. Lika lite ska en kvinna som väljer att prioritera karriären framför barnen utsättas för kritik. På motsvarande sätt ska naturligtvis även män få välja sin livsstil. Proffstyckare ska inte komma med pekpinnar om människors livsstil.
Kan du, Erik Helmerson, på ett argumentbaserat sätt, förklara för mig vad som är det konroversiella i mina politiska åsikter? Mitt kommentarsfält är ditt, du är välkommen!
En gång för längesen, så längesen att det är ett av mina första tydliga vardagsminnen, var jeans av märket Jordache ”det rätta” för en tjej. Mina föräldrar var av arbetarklass och vi var många syskon. Dessa jeans var svindyra.
Min ena äldre syster som, tillskillnad från mig, hade en tuff tid under skolåren önskade sig ett par av ”dom rätta jeansen” av hela sitt unga hjärta. Mina föräldrar hade inte råd, men dom tog sig råd. Jag kommer alltid minnas min systers min när hon öppnade sin födelsedagspresent. Så ren lycka att jag blev helt varm och uppfylld av syskonkärlek.
Dessvärre minns jag även hennes smärta när hon kom hem efter första skoldagen med ”de rätta jeansen”. Hon berättade för mamma:
J. sa: Jo oo, dom är väl snygga… men… märket sitter på fel ficka.
Jeansen var orginal köpta för dyr peng i en jeansbutik. Så nej, märket satt inte alls på fel ficka. Det är så kollektivismen(av genusvetenskapen kallad ”homosociala gemenskapen”) fungerar. Detta är en av kollektivismens nackdelar och det finns fantastiska fördelar med det också. Detta är orsaken till att kvinnligt dominerade arbetsplatser ”vinner” vad gäller mobbing.
I programmet debatt 8/11 diskuterades twittermobbing så påstår Annika Beijbom, att Pär var ”en av de första” som gått ut med namnen på kvinnorna som anmälde Julian Assange.
Vad säger Pär om detsamma?
”Det stämmer att jag la ut namnen på Assange-kvinnorna på Genusnytt. Det var ett misstag och jag tog snabbt bort namnen. Detta är nog den sak efter fem års samhällsdebatt på genusområdet där jag tydligast kan säga i efterhand att jag gjorde fel.
Emellertid är det en lögn att jag var ”en av de första” att lägga ut namnen på internet. Tvärtom var orsaken till att jag la ut namnen att jag konstaterat att de redan var spridda på massor av ställen på internet. Jag hade aldrig varit beredd att vara den som stått för själva läckan.
Det är också en lögn att jag bedrev detektivarbete för att hitta namnen. Jag råkade se dem på en blogg.
En kärna av sanning har alltså försetts med två lögner av feminister som vill sätta dig mig.”
Detta utspelade sig, om jag inte minns fel, före min tid hos ”oss” och jag kan därför inte uttala mig i sak. Men Annika Beijboms ord följer ett mönster jag mycket väl känner igen vilket gör att jag helt tror på Pärs ord.
(Dessutom vill jag tillägga: Om det skulle vara så, att Pär var den hemska människa pk-maffian försöker utmåla honom som, försvarar det deras handlingar? Absolut inte! Varje individ är ensam ansvarig för sina egna handlingar.)
Min poäng är att oavsett hur vi väljer agera så är pk-maffian typen som letar upp att ”märket sitter på fel ficka”. Vi måste gå den väg vi tror på och ignorera pk-maffian. Låt dessa individer själv bära skammen av sina egna handlingar utan att vi låter oss falla till deras nivå. Vi kan bättre! Dom är bara bra reklam för vår sak.
Igår kom den dagen jag förväntat mig skulle komma. Den dagen då Pär Ström fått nog.
Det finns ingen del i mig som klandrar honom,
Han har med sitt sakliga lugn, stått ut längre och tagit mot mer
än man kan förvänta sig av någon människa av kött och blod.
Pär Ström är och förblir min hjälte.
Tack, för allt du gjort för oss alla!
Jag tror det glädjer Pär att se att vi andra kommer göra vad vi kan
(Superbra intiativ av Aktivarum!)
För att arbeta vidare utifrån den grund han gett.
“First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”
Mahatma Gandhi
Bokstav för bokstav….. Låt oss jobba på.
Snart är hela raden blå!
höjer samhället staketen istället för att göra något åt orsaken.
Jag har byggnadsarbetare i mitt hem för tillfället(eller ja, på arbetstid, inte just nu. Det är en anlitad byggfirma, men jobbaren är en god vän till mig).
Så satt vi och pratade när jag bjöd på lunch
Vi kom in på politik och jag berättade om mitt engagemang i jämställdhetsfrågor.. vilket han inte visste tidigare
Mannen sa ungefär:
På ett sätt önskar jag jag levde förr.. när en man iaf hade en roll…
Nu kvittar man vad man gör, hur god man försöker vara… hela tiden ska man behöva höra att män är dåliga
Att män är privilegierade och att man ska satsa på kvinnor.
Jag kan inte se att jag fått något gratis i livet för jag är man.
Jag sliter ut min kropp för min familj ska ha det bra
Jag hade gärna bytt[Hans fru jobbar 75 % för hon vill det.], men det är då rakt inte jag som bestämmer.
Han var uppgiven… på allvar. (Dra den där om att män inte talar om känslor för någon annan. Män talar om man visar att det är tillåtet för dom att göra så!)
Han fortsatte:
Menmen, vad ska man göra? Hade jag haft tid och ork hade jag engagerat mig också, men jag orkar inte.
Kul att höra att någon gör det…* och så sprack han upp i ett leende* speciellt en kvinna!Men jag tror vi aldrig kommer uppleva någon förbättring…
Hans uppgivenhet fick mig att hämta Pär Ströms, Mansförbjudet och Pelle Billings, Jämställdhetsbluffen.
Så sa jag:
Bläddra lite i dessa. Dom är helt nya
Det händer jättemycket just nu
Vindarna vänder.. och det går fort!
Snart är feminismen död, så vi kan ta ett tag för männens problembilder.
Jag är mycket hoppfull.
Det slutade med att han fick adressen till denna blogg och Genusnytt.
Vad är min poäng?
Samhället bygger staket, men vi försöker göra något åt orsaken!
Jag är extremt stolt över att vara en del i denna rörelse!
Svaret tillhör kommentar du finner här
Ninni, jag undviker ingenting och jag har ju redan svarat på det i artikeln. Det är bara att läsa innantill.
Jag har läst den flera gånger utan att se svaren på mina frågor. Jag är väl korkad helt enkelt:P
Men nu ser jag dina svar, så låt oss ta oss an dom under två rubriker:
Du gav, vad jag kan se, två svar:
Var tredje kvinna får frågan på anställningsintervjun om de tänker skaffa barn.
Kvinnor som är föräldralediga (kvinnor tar ut 76,7 procent av föräldraförsäkringsdagarna) får oftast inte ta del av löneökningar under den tiden.
Detta handlar båda om att det i kvinnans könsroll som innehåller ett ”första förälder”. Kvinnor som är föräldrar jobbar mindre än män som är föräldrar. Undersökningar visar att det är så många kvinnor vill ha det. Undersökningar visar att även kvinnor som inte har barn väljer att prioritera annat i livet än karriär. Och det, att kvinnor jobbar mindre, medför att kvinnor i högre omfattning än män får en sådan fråga vid anställningsintervju.
Men ska man bedöma ”strukturer” och vem som drabbas värst(vilket du gör när du påstår männen drar längsta strået. Jag gillar inte denna tävling i lidande. Därför är jag jämställdist. Men för att visa varför jag anser du har fel så måste jag göra så här) så bör man rimligen ta en helhetsbild och bedöma såväl negativa som positiva sidor av en viss sak för respektive kön. Det görs sällan i detta feministiska samhälle, utan här ser man enbart till kvinnors nackdelar resp mäns fördelar. Du gör detsamma, anser jag, även om jag sett att du inte kallar dig feminist. Med en sådan enögdhet är det självklart att man får en bild att män skulle vara gynnade i vårt samhälle.
Vad har kvinnor för fördelar som hör till barn/reproduktion, där ”förste föräldern” bara är en punkt (som i sig medför både för- och nackdelar, främst fördelar)
* Jag kan som kvinna aldrig bli förälder mot min vilja och tvingas betala för ett barn jag inte ville ha.
* Jag kan som kvinna aldrig gå igenom den sorg det måste vara att någon aborterade bort på det barn jag önskade.
* Jag kan bli förälder utan att behöva krusa för någon. Vill jag inte ha en man är det lätt att fixa en graviditet genom ett ragg på puben och döpa fadern till ”fader okänd”
* Jag behöver aldrig fundera på om jag är förälder till barnet jag försörjer eller barnet jag misstänker mig vara far till men inte tillåts göra DNA-test för att avgöra
* Jag behöver inte få den andra förälderns tillstånd för att vara vårdnadshavare, det blir jag med automatik av föräldraskap så länge jag anses lämplig.
* Sannolikheten att jag blir tillrättavisad av barnets andra förälder för att denna anser att jag gör på ”fel” sätt med mitt barn är mycket låg, för som kvinna anses man vara den som ”kan det där med ungar”.
Behöver jag fortsätta? Jag har mer om du vill som visar att det ”längsta strået” i denna fråga hamnar hos kvinnan. Att det sen även innebär en och en annan nackdel(som dessa du tog upp), det håller jag med om. Men man måste ha en väldigt underlig syn på vad som är mest värdefullt i livet om man anser att pengar(ditt svar 2) och en fråga (ditt svar 1) vid anställningsintervju är så tunga nackdelar att de överträffar alla de gigantiska fördelar vi kvinnor har i frågor kring barnen/föräldraskap/reproduktion.
Dessutom så är det så att kvinnor som grupp är överordnade männen vad gäller makt i hemmet. Kvinnorna bestämmer inte sällan hur fördelningen av föräldradagar ska göras, och män ”gillar läget”, anser jag.
Så nej, jag delar absolut inte din uppfattning om att männen drar längsta strået i detta. Tvärtom, så är detta den fråga där jag anser att männen är som mest missgynnade av ”stukturer”(jag kallar det dock könsrollsproblematik och skriver en del om det tex på min blogg). Här anser jag att kvinnligt beteende och kvinnors överordning ställer till det vad gäller jämställdhet. Och det är något jag jobbar för att belysa. Kvinnor måste medvetengöras om sin överordnade makt vad gäller hem och barn för att kunna släppa den makten. Vi behöver också göra lagmässiga ändringar så att kvinnors överordnade makt inom reproduktionen minskar.
Har du någon mer punkt där du anser männen drar det längsta strået?
Du svarar då:
har lite svårt att tolka frågan, men om du med samhällets lägsta skick menar utslagna etc så har du säkert rätt att det är många män. Men det är inte så få kvinnor heller.
Med samhällets absolut lägsta skick menar jag tex. uteliggare och grabbarna på a-lagarbänken. Och nej, det är ytterst ovanligt med kvinnor där. Så frågan kvarstå obesvarad och upprepas. Så hur förklarar du att män dominerar bland tex uteliggare när strukturerna gynnar männen? Jag förväntar mig en förklaring.
Vad jag tänker på är att exempelvis arbetslivet (och då menar jag generellt för flertalet människor som är lyckliga nog att ha ett arbete) som det ser ut idag inte är särskilt föräldravänligt och det missgynnar flertalet kvinnor eftersom kvinnor i högre grad än män tar ansvar för barn och hem. (Läs familjelivs undersökning Sverigemamma 2011).
Här lägger du in en värdering ”karriär&pengar viktigare än familjeliv/livskvalite” där kvinnor har en nackdel ekonomiskt från arbetslivet. Jag säger kvinnor gynnas på männens bekostnad för vi har en makt över hem och barn, som vi ogärna släpper ifrån oss. För jag menar att privatlivet är det som gör livet värt att leva, även om yrket är roligt. Jag värderar alltså mitt privatliv högre och jag anser mig inte vara unik i detta. Hur vi värderar privatliv kontra yrkesliv är naturligtvis olika, men jag kan lova att det är fett undantag att kvinnor tvingas till dessa val. Med val följer konsekvenser. Och jag litar på kvinnors förmåga att bedöma och ta ansvar för konsekvenser av sina val.
Sen är det möjligt att kvinnor och män av biologiska orsaker vill vara hemma olika mycket. Jag vet inte hur biologi spelar in på våra önskemål på gruppnivå i denna fråga. Således säger inte utfallet mig något om jämställdhetsläget, för jag vet inte vilket utfall som är ”det rätta”. Vet du vilket bidrag biologin har och hur det påverkar utfallet?
Det som kallas jämställdhetsparadoxen (att skillnader mellan könens val ökar ju friare individerna blir) menar jag är ett tecken på att biologiska faktorer är av avgörande betydelse för utfallet.
Många män tar fortfarande sig rätten att välja bort detta till förmån för karriären utan att tänka en sekund på vilka val kvinnan har.
Vilken otroligt taskig syn du har på gruppen män.
Jag har aldrig känt en man som inte har den största välvilja gentemot kvinnor generellt och i synnerhet sin partner. Du får gärna visa källa på att det är vanligt förekommande att män struntar i kvinnans situation.
Män generellt gör allt för mycket, anser jag, för att vara kvinnor tillags. Kvinnor väljer att gifta upp sig och det ligger ett krav på att vara huvudförsörjare på mannen från kvinnan. Därför ökar risken för en skiljsmässa om mannen blir arbetslös men inte det om kvinnan blir det. Mannens könsroll är att vara försörjaren. Kvinnor av idag är långt friare i sin könsroll än män är, vi kan välja. (Men ni uppskattar inte om kvinnor som grupp gör ”fel” val) Likväl belastar ni mannen, på detta vidriga sätt. Det är inte konstigt att män blir arga på dig när du har den synen på dina bröder.
Du skriver:
Jag menar också att det finns osynliga strukturer som handlar om ett synsätt som till exempel gör det ok för män att yttra sig om kvinnor sexistiskt. Det är ok för en man att göra påpekanden om en kvinnas utseende om han inte gillar det hon gör.
Hej! Jag bor i Sverige, var bor du?
Här, i Sverige alltså, blir det fullständigt ramaskri i samhället om man uttrycker sig sexistiskt(eller kritiskt) om kvinnor. Medan detsamma är helt okej om män.
Pär Ström var, i media, för ful för att ta med tång. Har du sett något så grovt om kvinnor/någon kvinna som inte mött gigantiskt motangrepp?
Prova googla på ”Hysén” och ”rumpa”. Skulle det där vara okej om Hysén hette Anna istället för Anton?
Sen har vi absolut könsbundna ”anfalls-metoder”, det beror på att våra könsroller är olika och man slår där man tror det gör ont. Jag har skrivit om detta med könsbundna ”anfallsmetoder”/könsbundna svordomar tex. här.
För att vara extraextra tydlig med dig och resten av alla rasande människor här: ALLA MÄN GÖR INTE SÅ OCH NEJ JAG ANSER INTE ATT MÄNNEN AV NATUREN ÄR VÅLDSBENÄGNA.
Spelar faktiskt ingen roll. Du påstår att ”strukturerna” är så. Dessa strukturer ni påstår er se, skulle ni inte se om inte dessa handlingar utfördes av en större grupp av män. För ”strukturer” kan inte göra några handlingar alls, strukturer utgörs av ett mönster till följd av hur individerna i gruppen vanligen agerar. Om en större mängd rödhåriga cyklar så kan man se en ”rödhåriga-cyklar”-struktur. Cyklar vanligen inte rödhåriga kan man inte se någon ”rödhåriga-cyklar”-struktur . Så när ni påstår att ”Det finns strukturer.. ” så påstår i samtidigt att män ofta gör si eller så.
Tycker du det är vanligt att män gör så här som du påstår dig se strukturer? Tycker du det är accepterat av resten av samhället när någon man gör så? Vill du isf belägga detta på något sätt, tack?(tex som jag gjorde när jag rekommenderade dig att söka på hyséns rumpa. Svårare än så är det inte att belägga en struktur om den är verklig.)
Jag anser att du visar prov på en mycket taskig syn på män och manlighet. En syn jag inte belastar dig som individ för, den är ett resultat av vår samtid. Jag rekommenderar dig att jobba med den, för den stämmer då verkligen inte med hur övervägande majoriteten män är. Vi finns här att hjälpa dig i det arbetet om du så önskar.
PS. Vill du ha stöd för något av det jag ”bara påstår” här, tveka inte att fråga efter stöd och källor:) Trevlig helg på dig med!
Det påstod Fridah Jönsson i en artikel i Metro igår.
Det är helt omskakande att se att många av de som verkar vara helt emot feminism är de som skulle vinna mest på att vara för – alltså kvinnor.
Ja Fridah, vi feministkritiska, är kvinnor och män, invandrare och svenskar, heterosexuella och HBT-folk… kort sagt människor.
Det skulle bli för mycket att upplysa dig om allt som hänt, om vi skulle titta ända tillbaka till fittstim, så låt oss nöja oss med hösten 2012. I höst har Pär Ström och Pelle Billing släppt var sin bok.
Pärs bok, vilket är hans tredje på området, heter Mansförbjudet. Den handlar om formell diskriminering och visar den omfattande könsdiskrimineringen som råder i ”världens mest jämställda land”.
Pelle Billings heter Jämställdhetsbluffen och handlar om skevheten och lögnerna i jämställdhetsdebatten.
Aktivarum har skrivit lysande recensioner om dessa båda böcker, så det känns som onödigt arbete att göra detsamma. Jag rekommenderar båda böckerna, dom kompletterar varandra perfekt. Läs gärna Pärs två tidigare böcker också, dom finner du som gratis pdf här och här.
Jag tror inte att det finns många människor ute i världen som på allvar tycker att kvinnor är mindre värda än män, men jag tror att det finns väldigt många människor som inte ser att kvinnors värde mäts på ett helt annat sätt än mäns.
Det är lite urtypiskt för ”fittstims-dyrkande-gänget” att tro att vi som inte håller med om feminismen som ideologi eller förklaringsmodell är förblindade för dessa ”strukturer”. Inget kan vara mindre sant. Det är bara det att vi vägrar blunda för hela bilden samt vi vägrar blanda äpplen och päron(formell diskriminering och könsrollsproblematik). Så ja, jag håller med, vi kvinnor får ett värde av utseende, men männens motsvarighet är ett prestationskrav. Därför ökar risken för att bli dumpad för en man som blir arbetslös, medan det inte gäller för kvinnor. Den manliga motsvarigheten till Brooke Shields heter Zlatan eller Steve Jobs. Männens odds att få bli familjefar är direkt beroende av deras prestation:
För män mellan 25 och 45 och som har ett akademiskt yrke är sannolikheten för att leva i ett hushåll med barn omkring 73 procent men för män med ett LO-yrke sjunker detta till 50 procent och för män som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna sjunker siffran till 23 procent. För kvinnor i denna åldersgrupp saknar emellertid ställning på arbetsmarknaden helt koppling till sannolikheten att leva med barn.(länk)
Detta, att män bedöms utifrån sina prestationer, är en orsak (bland flera tex. testosteron) till att ”[m]än är överrepresenterade i allt från bolagsstyrelser till festivalscener”. Detta är männens boja, den direkta motsvarigheten till vårt smink och våra pumps. Medan vi kan välja om vi vill eller inte vill satsa på en karriär utan att förlora värde, tillika kan vi välja hela bredden från traditionellt kvinnligt till traditionellt manligt, utan att det påverkar vår status i den heterosexuella matrisen. Detta, prestation, är det värde män mäts efter.
Det är mycket prat om männen som förstör för jämställdheten, men felet beror precis lika mycket på kvinnor som sätter käppar i hjulet för sig själva genom att vägra erkänna eller förstå att de är i underläge.
Nä, det är absolut inget jag ”erkänner eller förstår”, för jag håller inte med. Och trots jag läst en hel del feministisk litteratur och forskning, så har jag än inte sett ett enda belägg för denna påstådda underordning, men däremot ett och annat som talar mot denna påstådda underordning(därav anti-feminist).
Så medan ni står still och trampar vatten sedan ”fittstim” 1999, eller ägnar er åt demonisering av män och metadebatter som hen-debatten, så jobbar vi feministkritiska för en jämställd värld.
Tåget tuffar på i bra fart nu. Välkommen ombord!
Kvinna och antifeminist 
Skrivet av Ninni
53 Kommentarer