Just another WordPress.com site

Jordache-jeans

Inledning

En gång för längesen, så längesen att det är ett av mina första tydliga vardagsminnen, var jeans av märket Jordache ”det rätta” för en tjej. Mina föräldrar var av arbetarklass och vi var många syskon. Dessa jeans var svindyra.
Min ena äldre syster som, tillskillnad från mig, hade en tuff tid under skolåren önskade sig ett par  av ”dom rätta jeansen” av hela sitt unga hjärta. Mina föräldrar hade inte råd, men dom tog sig råd. Jag kommer alltid minnas min systers min när hon öppnade sin födelsedagspresent. Så ren lycka att jag blev helt varm och uppfylld av syskonkärlek.
Dessvärre minns jag även hennes smärta när hon kom hem efter första skoldagen med ”de rätta jeansen”. Hon berättade för mamma:

J. sa: Jo oo, dom är väl snygga… men… märket sitter på fel ficka.

Jeansen var orginal köpta för dyr peng i en jeansbutik. Så nej, märket satt inte alls på fel ficka. Det är så kollektivismen(av genusvetenskapen kallad ”homosociala gemenskapen”) fungerar. Detta är en av kollektivismens nackdelar och det finns fantastiska fördelar med det också. Detta är orsaken till att kvinnligt dominerade arbetsplatser ”vinner” vad gäller mobbing.

Pär Ström och twittermobbing

I programmet debatt 8/11 diskuterades twittermobbing så påstår Annika Beijbom, att Pär var ”en av de första” som gått ut med namnen på kvinnorna som anmälde Julian Assange.

Vad säger Pär om detsamma?

”Det stämmer att jag la ut namnen på Assange-kvinnorna på Genusnytt. Det var ett misstag och jag tog snabbt bort namnen. Detta är nog den sak efter fem års samhällsdebatt på genusområdet där jag tydligast kan säga i efterhand att jag gjorde fel.

Emellertid är det en lögn att jag var ”en av de första” att lägga ut namnen på internet. Tvärtom var orsaken till att jag la ut namnen att jag konstaterat att de redan var spridda på massor av ställen på internet. Jag hade aldrig varit beredd att vara den som stått för själva läckan.

Det är också en lögn att jag bedrev detektivarbete för att hitta namnen. Jag råkade se dem på en blogg.

En kärna av sanning har alltså försetts med två lögner av feminister som vill sätta dig mig.”

Detta utspelade sig, om jag inte minns fel, före min tid hos ”oss” och jag kan därför inte uttala mig i sak. Men Annika Beijboms ord följer ett mönster jag mycket väl känner igen vilket gör att jag helt tror på Pärs ord.

(Dessutom vill jag tillägga: Om det skulle vara så, att Pär var den hemska människa pk-maffian försöker utmåla honom som, försvarar det deras handlingar?  Absolut inte! Varje individ är ensam ansvarig för sina egna handlingar.)

Vad är min poäng

Min poäng är att oavsett hur vi väljer agera så är pk-maffian typen som letar upp att ”märket sitter på fel ficka”.  Vi måste gå den väg vi tror på och ignorera pk-maffian. Låt dessa individer själv bära skammen av sina egna handlingar utan att vi låter oss falla till deras nivå. Vi kan bättre! Dom är bara bra reklam för vår sak.

Kommentarer till: "Jordache-jeans" (8)

  1. Bra liknelse:
    Beträffande Pär Ströms uttalande så bloggade jag på den tiden och kan berätta…

    Pär Ström var INTE en av de första personer som berättade namnen på Assange-anmälaren. (Jag diskuterade saken med feministbloggaren Sleepless som formulerade det så att Pär Ström var den första ”etablerade” eller ”icke-extremistisk” bloggen som gjorde det)

    Innan Pär Ström skrev det inlägget på Genusnytt fanns namnet bla i rubriken (på engelska) på ett inlägg från Gotiska Klubben, det inlägget fanns i sin tur på topplistan så Namnet stod i praktiken på WordPress internationella topplista och kunde läsas utan att man ens behövde gå in på GK.

    Namnet fanns även på Flashback och av allt att döma var det Flashback-grävarnas ”detektivarbete” som avslöjade vilka anmälarna var (precis som de avslöjade falska fotografeier av lodjur). Anledningen det gick så fort var att kvinnorna själva gått ut i media och gett mängder av information om sig själva.

  2. Jag håller med.

    Samtidigt kan vi se det som en utmaning att ha en kraftig PK-blåslampa i baken på oss så att vi ser till att hålla en bra samtalston och undvika att skriva saker som vi sedan kommer att ångra. Genom att låta motståndarsidan vara den som ”gör bort sig” vinner vi poäng i utomståendes ögon. Ingen annan än könsmaktsfeministerna är glada åt att Pär har slutat blogga.

  3. Mitt i allt kan jag inte låta bli att känna en viss skadeglädje. De här unga arga mediafeministerna är ett paradexempel på hur kollektivets mekanismer spårar när en en gång en mobbarkultur har etablerat sig inom gruppen.

    Och JA : Tjejer är värsta mobbarna , när de väl kommit igång … de är betydligt mer utstuderade.

    Vad återstår sedan ? Ett gäng offentligt gnällande barn som läses av en minoritet – Och en allt mer växande skara , som tröttnar på sandlådan ? Antagligen

  4. @Hurtbullen
    ”Och JA : Tjejer är värsta mobbarna , när de väl kommit igång … de är betydligt mer utstuderade.”

    Där måste jag nog hålla med dig. Pojkar brukar förstå att man inte ska sparka på den som ligger, och förstås inte slå flickor. Flickor verkar inte ha sådana spärrar. Tråkigt nog så kan flickor bli totalt utfrysta och söndermobbade, av andra flickor. Mobbing är fruktansvärt.

    Så att de som mobbar Pär Ström framförallt är kvinnor, förvånar mig inte alls. Några ögontjänare och opportunister till män hänger på. Minns Kapten Klänning.
    Det hela har karaktären av: ”Spotta på PS, och få mer cred i feministgänget…”
    Så lågt, så omoget, så osjälvständigt.

  5. Nils Jungenäs sa:

    Mycket bra Ninni.

    Den här har väl alla sett?

    Rolig och oförarglig…

    Men… har ni sett denna?

    Nu är det inte riktigt lika oförargligt med svagsint flockbeteende längre va?

    Be this guy!
    http://tinyurl.com/a4majmm

    Jag kan på fullt allvar säga att jag faktiskt till och med hyser förakt för denna aspekt av vad som ju faktiskt är helt normalt mänskligt socialt beteende.

  6. @ Nils

    Den där undre filmen vill jag berätta en anekdot om.

    Jag var på väg till jobb en morgon för längesen när jag såg en man ligga på marken. Det var vid stationen så det var tätt med folk och folk gick verkligen bara förbi sådär. Så jag stannade för att se om jag kunde hjälpa honom. DÅ stannar folk! Så från att bara gå förbi, så är där en folkhop av nyfikna hyenor som bara var ivägen. Vad är det för respekt för en sjuk medmänniska att stå och glo som om han var en apa i bur?
    Så ja, det är ett förakt vi delar. Det må vara både mänskligt och normalt, men det är mindre obehagligt och svagt för det. Vi människor är mer än biologi, vi är också tänkande människor med valmöjlighet.

  7. Två veckor tidigare. Uppkrupen i soffan hastar jag iväg en krönika . I brist på ämnen skriver jag om en sak som grämer mig: att somliga tar sig friheten att håna mig för mitt asiatiska utseende. /../ Alla medier norr om Antarktis hör av sig. De vill prata om kinapuffarna. Jag säger att jag struntar i godiset, att jag vill prata om vardagsrasism. Ingen lyssnar. Hatmejlen väller in och trollen framställer mig som en PK-fundamentalist.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: