Uppfostran till kriminalitet

Förklaring:
En undersökning i Danmark att pojkar trivs sämre än flickor på dagis. Det är för mig ett mycket väntat resultat. Jag är kritisk mot den norm som råder runt barnuppfostran i vårt samhälle, då jag menar att vi förtrycker livliga barn vilket av biologiska orsaker främst är pojkar. Min barnsyn innebär inte att låta bli att uppfostra, fri uppfostran är jag motståndare till. Det är inte för barnens bästa. Min syn handlar om att se barnen som individer och bemöta dom med respekt.

Detta är ett arbete jag tidigare skrivit i ämnet som jag lägger in som en del av en debatt här.

Syfte

Unga män är överrepresenterade i brottsstatistiken. Jag anser att det finns allvarliga brister i de normer som råder i hur vuxenvärlden bemöter barn. Det handlar om bristande respekt för barn generellt som egna individer med tankar, känslor och åsikter samt en oförmåga att se situationer ur barnets/ungdomens perspektiv. Dessa brister blir som mest framträdande i situationer av konflikthantering. De brister vuxenvärlden har drabbar barn av båda kön, men av biologiska orsaker blir konsekvensen extra negativ för pojkar då dessa drabbas mycket oftare än flickor. Med hjälp av Giddens bok Sociologi, kapitel 12 ”Människans sexualitet” och kapitel 19 ”Brottslighet och avvikelse” vill jag sociologiskt betrakta vuxna individers agerande gentemot barn och ungdomar i nedanstående valda konfliktsituationer.

Pojkar i förskoleålder
På en förskola bråkar två fyraåriga pojkar om en cykel. Båda anser sig haft cykeln först och att den andra tagit cykeln. En förskollärare ser konflikten, han går fram till pojkarna och tar utan ett ord ifrån dem cykeln.

Ett annat fall är en 2,5-årig pojke som kastar med en lampa. Lampan har formen av en barbapappa, och är därmed ganska lik den mjuka boll han fick lov att kasta stunden innan. Mamman säger skarpt ”NEJ; ANTON!” varvid hon vänder sig till mig och beklagar sig inför pojken, hur ”jobbig” sonen är och frågar om jag hade samma problem med min son när han var liten.

Pojkar i nedre tonåren
På en högstadieskola är det konflikt mellan lärare och elever angående huruvida man får ha eller inte får ha mössa inomhus. Det beslutades att både lärare och elever skulle få rösta om saken. Alternativet ”får ha mössa” vann med gigantisk majoritet bland eleverna, bland lärarna segrade ”får inte ha mössa”. Då eleverna är långt fler än lärarna blev ”får ha mössa” på skolan som helhet i kraftig majoritet. Då lämnades resultatet från omröstningen till rektorn som skulle fatta ett beslut. Rektorn svarar ”Det är ingen viktig fråga. Det är inget att tjafsa om!”. Det blev beslutat att det var upp till den enskilda läraren att bestämma.

Genus kontra biologiskt kön

”Många menar att det är människans biologi(som tex hormoner, gener och hjärnans storlek) som svarar för de medfödda skillnader som finns när det gäller mäns och kvinnors beteende […] Det måste, menar man, innebära att män har en biologiskt baserad benägenhet att hänge sig åt aggressiva handlingar, något som kvinnor saknar”

Andra forskare menar att manlighet och kvinnlighet är en blandning av biologiska faktorer(kön) och inlärt beteende(genus). Medan vissa menar att såväl kön som genus är helt socialt konstruerade. (Giddens 2007, s.370)

Företrädare för dessa åsiktsinnriktningar är ense om att vissa beteenden kan klassificeras som manliga respektive kvinnliga, även om de är oense om bakgrunden till denna skillnad.

Sociologiska förklaringsmodeller till avvikelse/kriminalitet

Subkulturteorier

Subkulturteorier belyser varför kriminella eller avvikande subkulturer uppstår. Det finns flera olika subkulturteoretiker som har olika perspektiv för att förklara avvikande beteende, exempelvis kriminalitet. Subkulturer är en integrerad del av moderskulturen och måste därför förstås mot bakgrund av den. Albert Cohens teori är delvis influerad av spännings- och klassteorier och menar att pojkar från arbetarklass av frustration för sin situation söker sig till avvikande subkulturer där medelklassens värderingar och normer förkastas. Walter B Miller teorier om gängbrottslighet menar att subkulturen inte förkastar moderskulturens värderingar utan har en egen kultur och historia. För ungdomar är tillhörighetskänslor och status i gruppen viktigare än det är för vuxna. Det är sådana faktorer som Miller menar är motivationen till det avvikande eller brottsliga beteendet.

Kontrollteorierteorier

I kontrollteorier studeras vad som hindrar individer från att begå brottsliga eller avvikande handlingar. Travis Hirschis teori om sociala band menar att ju svagare sociala band en individ har till samhället dess mindre har individen att förlora på att begå brottsliga handlingar och därmed ökar individens brottsbenägenhet. Hirschi delar upp de sociala banden i fyra olika komponenter, anknytning, åtagande, förpliktelser och tro . Walter Reckless kontrollteori ser till yttre och inte återhållande krafter som motverkar avvikande beteende.

Externt återhållande	Internt återhållande
	Stark	Svag
Stark	Mycket liten	Medelstor till måttligt hög
Svag	Måttligt liten	Mycket hög

Figur 1.1 Sannolikheten för att en individ ska begå avvikande handlingar.

I figur 1.1 kan man se att de inre återhållande krafterna är av större vikt än de yttre, även om båda är av betydelse. De inre återhållande faktorerna kan förenklat uttryckas som ett gott självförtroende och självinsikt samt en väl internaliserad moral och etik. Exempel på yttre återhållande faktorer är känsla av tillhörighet och uttalat ansvar och föreskrivna gränser.

Stämplingsteorier

”Avvikelse är inte egenskap hos själva beteendet utan finns i interaktionen mellan personen som begår en handling och dem som reagerar på den.”

Becker, som blivit den som kommit att förknippas med stämplingsteorin, menar att man därför måste studera såväl avvikelsen i sig och avvikaren som de personer som sätter upp regler och ser till att dessa efterlevs, vilka han kallar moralentreprenörer. Stämplingsteorin menar att avvikelsen är en process som sker i steg där etiketteringen(stämplingen) som avvikare är ett avgörande steg som riskerar medföra en utökad eller eskalerad avvikelse.

Slutsats

Giddens skriver:
”Det finns inga forskningsresultat som visar vilka mekanismer som skulle koppla samman sådana biologiska faktorer med det komplexa sociala beteende som män och kvinnor uppvisar”

Jag anser att det finns forskning, speciellt på sådana individer vars beteende och genustillbehörighet av olika orsaker inte stämmer överens med det biologiska kön individen har. De biologiska skillnaderna uppstår av allt att döma då pojkar, först under fosterperioden och sedan de fem första levnadsveckorna, utsätts för höjda halter av testosteron, vilket inte flickor normalt gör. Det finns forskning kring vilken betydelse testosteron har för individers beteende och man har studerat könsskillnader skillnader i hjärnans uppbyggnad/struktur. Några exempel på sådan forskning:

• Man har gjort studier på barn som föds med en sjukdom som ger höjda testosteronnivåer(CHA)*. Flickor med CHA väljer ”pojklekar” och ”pojkleksaker” i mycket stor utsträckning jämfört med opåverkade flickor.
• Under en period behandlades kvinnor som riskerade tidigt missfall med manligt könshormon. Detta avbröts då flickor som föddes av dessa mödrar visade sig ”blev ovanligt ’besvärliga’ och uppvisade maskulina tendenser”
• Man har även funnit skillnader i hjärnan homosexuella och transsexuella och där dessa individers hjärnuppbyggnad ligger nära det motsatta biologiska könets hjärnor för homosexuella och transsexuella.,

Studier som dessa visar på att biologiska faktorer är avgörande för individens beteende samt vilket genus en individ tar till sig. Pojkar som grupp har, av biologiska orsaker, ett större naturligt behov av att röra sig och vara aktiva. Det medför att våra vuxna discipliner fungerar sämre på pojkar som avkräver att de t. ex. ska vara stilla, rena och lydiga. Vi sätter namn på pojkarnas oförmåga att anpassa sig till våra vuxna normer(tex. stökiga, ADHD, busiga, hyperaktiva, olydiga eller jobbiga) istället för att hantera deras biologiska beteende på ett bra sätt. Det medför att vuxenvärldens sätt att hantera barnens konflikter blir mer avgörande för pojkar som grupp än flickor.

Barnuppfostran
Tidigare lyfte jag upp konfliktlösningssituationer och jag vill nu visa på hur dessa bättre kan hanterats. Det handlar om att i sitt möte med barn och ungdomar visa barnet/ungdomens känslor och åsikter respekt genom att ge en förklaring till situationen eller/och sitt agerande:

• Se situationer ur barnets ögon
• Förklara beslut eller åsikter på barnets nivå

• Argumentera och diskutera med barn och ungdomar

Pojkar i förskoleålder
När det handlar om barn i denna ålder är det som är avgörande i hanteringen av barnen att man kan se situationen ur barnens perspektiv. Hur har situation med pojkarna som bråkade om cykeln uppstått? Hur kan båda barnen uppleva att de hade cykeln först?
Det som vanligtvis ligger bakom är att pojke 1 har lekt med cykeln så upptäcker han något en liten bit bort som måste kollas genast. Medan pojke 1 kollar ”något” upplever pojke 2 att cykeln är ledig. Pojke 1 upptäcker nu att pojke 2 ”tagit hans cykel”.

Nu gäller det att få barnen att se hur det hänt. Ett sätt att göra detta är att spela en liten miniteater för dom. Ta upp två stenar som symboliserar pojkarna och en liten pinne som symboliserar cykeln och spela upp hur händelsen uppstod. Sen säger man ”Kan det vara så att någon av er bara skulle bara kolla något?” Om någon av pojkarna svarar jakande så säger man ”Kan du då förstå att han då tyckte att cykeln såg ledig ut?”
Till den andra pojken säger man ”Kan du förstå att han upplevde det som att du tog cykeln från honom?

Pojken som kastade med en barbapapalampa hade nyligen lekt med en mjuk boll. För honom är den ena runda saken den andra lik. I denna situation är ett bättre bemötande tex. att ta den mjuka bollen, sätta sig på knä framför barnet och säga:
”Jag vill inte att du kastar med lampan. Den är hård så den eller något annat kan gå sönder. Vill du kasta, så är denna mjuk. Känn!” säger man medan man sträcker fram bollen. ”Vill du leka med lampan får du inte kasta med den, gör du det igen kommer jag att ta den.”

Effekterna av denna misshantering våra barnuppfostrings-normer medför kan betraktas ur Beckers stämplingsteori och Reckless kontrollteori om yttre- och inre återhållande krafter. Redan tidigt stämplar vi, med kroppsspråk såväl som verbalt, de aktiva pojkarna som ”stökiga och jobbiga” en stämpling som påverkar personens självbild. Att vara ”stökig och busig” blir en del av barnets identitet, vilket, enligt Beckers teori, riskerar befrämja ett ökat eller/och utvidgat avvikande.

När man inte förklarar för barnen så att dom förstår motverkar man att individerna i sin process att utveckla starka inre återhållande krafter. Det barn som ständigt körs över får tex. inte en positiv självbild.

Pojkar i nedre tonåren
”Det är ingen viktig fråga. Det är inget att tjafsa om!” sa rektorn.

Och jag håller med rektorn, det är inte viktigt huruvida ungdomar har mössa på sig i klassrummet eller inte.** Men om det är oviktigt, varför tjafsar då lärarna om det?
Det beror på att majoriteten av oss vuxna är ritualister, och i läroplanen ingår att lära ut värderingar. Men när det inte finns några argument för en viss värdering, norm eller lag ska man vara väldigt försiktig att påtvinga annan dessa, i synnerhet om dessa är revoltörer, vilket som killar i ungdomen ofta är.

”Avvikelsen har för det första en adaptiv funktion. Genom att införa nya ideér och frågor i samhället utgör avvikelsen en innovativ kraft som skapar förändring.”

Istället för att ta till vara den kraft för förändring som finns inneboende i ungdomars natur, att träna dom i argumenteringsteknik och visa deras normer respekt, så väljer vuxenvärlden att köra över dom och pressa ner våra normer i halsen på dom. Att vi i moderskulturen hanterar ungdomarna och deras kultur och normer så disrespektfullt ökar risken för att individer söker sig till mer avvikande gäng, tex. kriminella, som en reaktion på denna spänning, om man ser ur Cohens och Millers subkulturteorier. Med Hirschi kontrollteori om sociala band beskrivs detsamma med att anknytningen till moderskulturen minskar.

Då vi på goda grunder kan anta att pojkar av biologiska orsaker (vilket även förstärks av genussocialiationen) är mer fartfyllda än flickor, så är det där våra brister kommer få störst genomslag. Och i förlängningen kan det förklara den högre brottsligheten bland unga män.

Litteraturförteckning

Becker, H. (2006). Utanför. Lund: Arkiv förlag.

Ekman, R. (. (2005 ). Stress : individen, samhället, organisationen, molekylerna, andra utgåvan. Stockholm: Liber AB.

Giddens, A. (2007). Sociologi. Camebridge: Polity Press.

Hilte, M. (1996). Avvikande beteende – en sociologisk introduktion. Lund: Studentlitteratur.

LeVay. (1991). A difference in hypothalamic structure between heterosexual and homosexual men. . : Science, 253, 1034–7.

Pasterski, G. B. (2011). Prenatal hormones and childhood sex segregation: Playmate and play style preferences in girls with congenital adrenal hyperplasia.

Zhou, J. N. (1995). A sex difference in the human brain and its relation to transsexuality. Nature, 378, 68–70.

——

* CHA=congenital adrenal hyperplasia

** Men jag anser att det är utomordentligt smaklöst och helt respektlöst av rektorn att tala om för eleverna att de frågor de anser vara viktiga är oviktiga. Vad som är viktigt är en subjektiv bedömning.